Ekot och facktidningar om byggkrav

Jag känner mig nödsakad att i denna blogg knyta samman en del som sagts och skrivits om den pågående byggkravsutredningen idag och den senaste veckan. Det finns farhågor om att den skall ta bort kommuners möjligheter att själva, tillsammans med byggföretag gå i bräschen för energieffektivisering. Om detta har jag skrivit i tidningen Byggindustrin i fredags och faktiskt lyckats få med en karikatyrteckning som illustrerar Statssekreterare Ulf Perbos inställning (passivare än de hus vi pläderar för) till klimatfrågor, se nedan.

http://www.byggindustrin.com/staten-ska-inte-stoppa-miljoambitioner__9924

I dagens DN-debatt skriver några kommunpolitiker,varav två från C tillsammans med Naturskyddsföreningen om samma sak.

http://www.dn.se/debatt/lat-ambitiosa-kommuner-krava-energisnalare-hus

Och som av en händelse sändes idag, vid flera tillfällen, en intervju som gjordes med mig för Ekot för en knapp vecka sedan. Om det är så att Boverket är de som ska sätta kraven för hur energieffektivt man får lov att bygga i kommunerna så är det väl som att låta räven vakta hönsen ungefär. Deras inställning till passivhus är väl känd. Passiva är väl fel ord. Möjligen avvaktande eller snarare skeptiska. Om detta arrangerade jag ett frukostmöte i onsdags, där Byggmaterialindustrierna och Energimyndigheten medverkade på ett förtjänstfullt sätt. För att vara en riksdagsfrukost var den välbesökt. 15 Personer kom dit och lyssnade.

Här är länken till Ekot (inslaget kommer mot slutet 17 minuter in i sändning)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/110233?programid=83&t=1210

Under alla förhållanden så råder det olika uppfattningar mellan partierna i den här frågan och det skall bli intressant att följa den debatten framöver. För DN:s räkning hade vi förberett en längre artikel som jag klipper in här.

Idag tisdagen den 30 oktober har ledaren också tagit upp denna tråd:
http://www.nsk.se/article/20121029/OPINION/710299871/-/attefall-8211-lyssna-pa-c

Orimligt om staten lägger krokben för kommuners miljöarbete

Bild som publicerades i tidningen Byggindustrin

"Sverige har målet att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning. Samtidigt måste vi bygga allt mer för en växande befolkning där bostäder och service i dag står för omkring 40 % av energianvändningen. Många av de hus och byggnader som uppförs i dag kommer att lämna miljö- och klimatavtryck långt efter vår livstid.

Denna långsiktighet tas fasta på i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Från 2020 ska samtliga nya byggnader i EU vara nära-nollenergibyggnader. All svensk lagstiftning behöver därför mätas mot detta mål. Därutöver gäller som en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Just därför är den pågående Byggkravsutredningen så viktig. Syftet med den är att föreslå nya kommunala krav på tekniska egenskaper i byggandet, t ex rörande kommuners möjlighet att ställa krav som går utöver än vad som gäller i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler när det gäller vilka energikrav som ska gälla när kommunen upplåter sin mark för bostadsbyggande. Utredningen ska lämnas till bostadsminister Attefall senast 31 december. Inom utredningen diskuteras att förbjuda kommuner som vill minska energiförbrukningen utöver Boverkets byggregler. Det finns en risk att utredningen lägger krokben för kommuner som vill gå vidare i miljöarbetet.

Dagens energikrav i Boverkets byggregler för nya byggnader uppfattas av många inte vara tillräckligt skarpa. Även många i byggbranschen intygar att kraven är alldeles för lågt satta i relation till det man sedan länge åstadkommit med god lönsamhet. En majoritet av remissinstanserna, inklusive tunga byggbolag, invände mot Socialdepartementets bedömning tidigare i år att dagens byggregler motsvarar EU-direktivets nära-noll byggnader. Ytterligare ett problem med dagens svenska byggregler är att de i för låg grad värderar skillnaden mellan olika energislag. Därtill ger staten dubbla signaler genom att Boverket och Energimyndigheten ställer olika krav på energieffektivisering i byggsektorn.

Kommunerna har en självklar roll att leda och driva på det lokala arbetet för klimat och hållbar utveckling. Beställare och kommuner som ställer krav är viktiga aktörer för att driva på omvandling och effektivisering av en bransch som kan bidra mera till hållbar omställning. Istället för att peka finger åt kommuner som höjer ribban, borde staten ta fram byggregler som på ett trovärdigt sätt visar vägen mot energi- och klimatmål till 2020 och 2050. Det är mer ekonomiskt ansvarsfullt att genomgöra klimatförbättrande och energibesparande insatser nu, i samband med nyproduktion, än att i efterhand behöva bygga om.

En bärande politisk princip för Centerpartiet är att beslut bör fattas så nära den enskilde som möjligt. Vi slår vakt om det kommunala självstyret. Lösningar som bygger på lokalt fattade och förankrade beslut är också mer hållbara än påtvingade ovanifrånlösningar. En ordning där kommuner skulle förlora möjligheten att ställa krav på vad som uppförs på egen mark kan därför av oss inte beskrivas som något annat än ett demokratiskt bakslag och ett grundskott mot klimatarbetet i kommunerna.

Enligt dansk modell skulle staten istället redan nu, eller vid den utvärdering som ska göras 2015 av EU:s nära-noll-regler, kunna publicera vilka skärpningar av energieffektiviseringskraven som kan ske stegvis till och med 2020, och som med rimliga antaganden om ökande energipriser och teknisk utveckling sannolikt kommer att innebära mycket låg energianvändning.

De nivåer på ökande byggkostnader för höjda energikrav om 10-15% som utredningen angivit, kan inte heller tas som sanning. Det är väldig osäkert om kostnadsökningarna verkligen ligger på den nivån. De undersökningar som gjorts är knapphändiga. Beroende på om man endast räknar byggkostnader eller om man också räknar in driftskostnader, och på vilken sikt man räknar hem investeringen kommer man till olika resultat. Detta gäller t.ex. passiv- och lågenergibyggande som ger bra resultat på längre sikt och om man beaktar livscykelperspektivet och de sänkta energikostnader som krav på lägre energiförbrukning medför. Det saknas helt enkelt underlag i utredningen att uttala sig om vad krav på minskat energislöseri kan leda till ur ett ekonomiskt perspektiv. Vilka effekter ett ökat kravställande, eller för den delen förbud mot kommunala krav, har ur samhällsekonomiskt perspektiv med beaktande av miljö- och energieffekter har inte alls analyserats.

Det är också oklart vilka effekter ett förbud skulle få på bostadsbyggandet, vilket är utredningens främsta motiv till att toppstyra kommunala miljö- och energikrav. Ett rimligt antagande är att de kommuner som ställer krav har minst lika höga ambitioner som regeringen att åstadkomma bostadsbyggande. De kan sannolikt bättre bedöma hur den lokala marknaden ser ut och vilka möjligheter till kravställning som finns, utan att det hindrar bostadsbyggandet.

Centerpartiets analys är att detaljstyrning och förbud mot ambitiösa kommunala energikrav skulle kunna leda till minskat byggande. Detta eftersom många kommuner med egna klimatmål inte vill medverka till icke-miljöanpassat byggande eller kan se sig nödgade att tillgodose sina miljömål på andra sätt vilket skulle kunna försvåra byggande. Det skulle bromsa en pågående utveckling mot industriell produktion av energieffektiva hus.

Inriktningen i regeringens arbete med bostadspolitiken ska utgå från att energi- och miljökrav går hand i hand med målen om ökat byggande: De nationella kraven ska vara utformade för att driva på miljöutvecklingen inom byggsektorn och bidra till en konkurrenskraftig bransch som kan sälja svensk miljöexpertis och kunnande kring hållbart samhällsbyggande internationellt. Detta uppnås inte genom att staten kringskär marknaden för energieffektiva byggnader i Sverige.

Istället för att förbjuda ambitiösa kommuners arbete med sina energi- och byggplaner, måste staten hitta sätt att bejaka kommuner, fastighetsägare och byggföretag som vill gå före och samtidigt hitta sätt att göra detta som går ihop med enhetliga regler och förbättrad konkurrens. Det är inte en lätt utmaning – men att ställa ökat bostadsbyggande mot miljö gagnar ingetdera."

Ola Johansson
Centerpartiet

Socialdemokraternas inre väsen - ett ljudligt gräl

Mycket medial uppmärksamhet riktas på Socialdemokraterna, LO, Stefan Löfvén, det Verkställande Utskottet och olika ledande S-företrädare och deras inställning till valfrihet inom välfärdssektorn och framförallt frågan om vinster i de företag som är verksamma.

Lite i skymundan håller Socialdemokraterna på att slita med olika bostadspolitiska frågor, med energifrågan, med jobbpolitiken och med andra för ett parti som gör anspråk på statsministerposten, helt avgörande områden att ha klockrena ställningstagande inom.

Mina Socialdemokratiska vänner brukar försvara sig med att de är "ett stort parti som rymmer många olika åsikter" och att "allting kommer att klarna efter kongressen". Det är möjligt, men vad händer på vägen dit och vilka konsekvenser kommer det att få efter det att kongressen fattat sitt beslut och viktiga partiföreträdare, kommunpolitiker, fackliga organisationer och riksdagsledamöter tillhör förlorarna, eller känner sig nödsakade att gå till val på en politik de inte känner sig hemma med.

Det slår mig att Socialdemokraterna idag är ett parti som många vill identifiera sig med, men som har svårt att forma en politik som i slutändan kan samla alla. Så fort det ska till att konkretiseras ställs intressen emot varann, pragmatism emot dogmer, höger emot vänster, företagandets intressen ställs emot fackliga, de som står utanför arbets- och bostadsmarknaden emot dem som är inne, o.s.v. Det är därför ledande Socialdemokrater oftare kritiserar den förda politiken och ibland även kritiserar resultatet av den politik de själva fört under tidigare regeringsinnehav än berättar om vad de själva vill göra.

Inte sällan är det Centerpartiet som blir föremålet för denna projicering av de egna interna problemen. Det påminner lite om hur vi brukar beskriva en mobbare som den osäkre men tuffe som för att dra till sig uppmärksamhet och samtidigt försöka dölja sina egna misslyckanden istället hackar på den som är mindre. Sedan är ju storlek någonting relativt. Från att ha varit ett parti med nära 50 % väljarstöd har Socialdemokraterna i stort sett halverats och under de värsta månaderna med Juholt var läget värre än så. Det är mångfalt fler väljare som lämnat Socialdemokraterna under de senaste 30 åren än som lämnat Centerpartiet, men så vill man inte få det att verka. Inget parti har som Socialdemokraterna ett sådant intresse att skada Centerpartiet och även de båda övriga mindre Allianspartierna. Att något av dessa hamnar utanför Riksdagen är i själva verket deras enda chans att komma åt regeringsmakten. Väl där har de att försöka skapa en majoritet tillsammans med något eller några av de partier som nu ägnar all sin kraft och energi åt att själva dra iväg mot allt mer extrema positioner.

"It ain't over till the fat lady sings!"

Ola Johansson
Centerpartiet

Släpp loss bolånetak, bostäder och byggande

I lördags uttalade jag mig i Dagens Industri om hur jag såg på det av Finansinspektionen 2010 införda bolånetaket och dess effekt på bostadsmarknaden. Många kritiserar Finansinspektionen för att detta hindrar människor med en god inkomst att köpa en bostad. Kravet är att 15 % av kostnaden att bygga/köpa skall finansieras med egen insats, något som är svårt om man saknar egen förmögenhet och vill köpa ett hus eller en lägenhet som är nyproducerat. Småhustillverkarna och fastighetsmäklarna klagar, medan många som är oroliga över hushållens skuldsättning och uppkomsten av en ny bostadsbubbla vill ha det kvar. Finansinspektionens GD Martin Andersson ser inte problemet, och har inga planer på att ändra beslutet från 2010.

Hur som helst skapar det ytterligare problem på en bostadsmarknad som tyngs av andra svårigheter. Sedan Stefan Attefall tagit initiativet diskuteras frågan öppet i partierna och så sent som i går även av Moderaternas bostadspolitiske talesperson, Anti Avsan. Fast han fick mothugg idag av sin egen gruppledare Anna Kinberg-Batra.

I går fick jag Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson:s tillåtelse att i Riksdagens frågestund ställa en fråga till Statsrådet Finansmarknadsministern Peter Norman om hur han ser på bolånetakets effekt på bostadsmarknaden och om han har några planer på alternativ som skulle förbättra möjligheten för unga att förverkliga sin bodröm. Svaret på frågorna har vi i morgon kl 15.00 och kanske även en uppföljning i Dagens Industri och andra media. Nyfiken på svaret är jag i alla fall.

Annie Lööf lanserade ett sparandeavdrag och lanserade begreppet "sparandelinjen" som en parafras på "arbetslinjen". Ett skattesubventionerat bosparande för unga efter Norsk modell vill Centerpartiet se som ett skarpt förslag för att underlätta för unga (under 35 år) att etablera sig på bostadsmarknaden och köpa sig en bostad, istället för att vara hänvisad till en hyresmarknad som kännetecknas av bristsituation, godtycklig kösituation och orättvis hyressättning. Det finns inte ett svar på frågan hur vi får fart på byggandet utan flera. Peter Norman har chansen att leverera ett i morgon.

Veronica Palm (s) och de övriga oppositionspartierna i Civilutskottet har i morgon bitti möjlighet att ge besked om hur de tänker sig frigöra de mellan 20 000 och 40 000 privat bostäder som idag står tomma till uthyrning åt bostadssökande ungdomar.

Ola Johansson
Centerpartiet

Tänk framåt och minns 1512

Jag sitter hemma, jobbar med mailsvar och telefonkontakter och följer strömmarna på Sociala Medier. För en vecka sedan reagerade jag starkt på några Moderater i Halland och deras motionerande till Riksdagen om utbyggd kärnkraft. Detta föranledde mig att skriva några rader som Hallands Nyheters ledarsida glatt publicerade. Idag är samma ledamöter + ytterligare några från Västsverige på studiebesök vid Ringhals. -Bra! Det är viktigt att träffa representanter för samhällsbygget. I fredags var jag i Veddige och besökte Karl-Rune Dahlsjö som bygger 12 lägenheter i Veddige och planerar ytterligare två etapper.

Det talas mycket om den IV generationen kärnreaktorer och många sätter sitt hopp till dessa. Som sagts tidigare är kärnkraftens roll väl definierad i energiöverenskommelsen. Det är en parentes men den har utvidgats och tillåter nyinvesteringar på de platser där vi idag har reaktorer och att antalet skall begränsas till dagens tio. Inga subventioner tillåts och försäkringssumman är betydande. Det är självklart att kraftföretagen väljer andra alternativ när produktionskapaciteten byggs ut. Framförallt är överföringskapacitet svaret på frågan om varför elpriset är högre här än norrut i Sverige, där vi har vattenkraften.

Här är en motion som handlar om dessa nya reaktorer och det finns fler som handlar om utbyggnad. Jag vill inte kalla mig teknikfientlig, men i vissa avseenden måste jag säga att jag känner mig skeptisk och då handlar det ofta om sådana energikällor och investeringar som berör tidspespektiv som är svåra att överblicka. Jag är pappa till tre barn och väntar på barn-barn. Den dagen ett sådant föds kan man lägga på ett trettiotal år innan nästa generation tar vid. Mina barn-barns barn kommer jag sannolikt att få lov att träffa innan jag dör och deras liv slutar någon gång i början av nästa århundrade, 2100.

Om vår nuvarande utveckling står sig, klimatförändringar, krig och naturkatastrofer inte förstör förutsättningarna. Om ekonomin utvecklas positivt och de nu pågående kriserna är av övergående karaktär. Ja, då kan man tro och hoppas att de beslut om framtidsinvesteringar vi förverkligar idag kan tas om hand av honom/henne och deras efterkommande. Jag tror på att det kommer att vara möjligt för dem att montera ner och återvinna ett maskinhus till ett vindkraftverk och att en biogasanläggning kan tömmas och byggas om på något vis. När det gäller våra nuvarande kärnanläggningar exempelvis de fyra reaktorerna vid Ringhals, ett par mil från där jag sitter nu,  känner jag mig på goda grunder mer orolig.

Nu skriver man riksdagsmotioner om dessa nya reaktortyper som kyls med hjälp av den ytterst farliga tungmetallen bly men som lämnar mindre avfall efter sig, vars strålning har en halveringstid på mindre än 500 år. OBS, det handlar om halveringstid! Hur många halveringar behövs för att man ska betrakta avfallet som ofarligt för människor och miljö?

Nåväl. Ska vi titta 500 år framåt i tiden så kan ju en bra början vara att blicka bakåt. Vi skriver 1512 och i Sverige utses Sten Sture den yngre till Riksföreståndare i Sverige. Men här i Danmark gladdes vi åt att kung Hans lyckats sluta freden i Malmö med Sverige och med Hansan, som då var den ekonomiska stormakten i Europa. Det skulle dröja ytterligare nästan 150 år innan Halland och de övriga Östdanska landskapen blev permanent Svenska. Om inte frederna slutits 1645 och 1658 och Halland blivit Svenskt, skulle även Väröhalvön (där Ringhals ligger idag) varit en del av vårt västra grannland som aldrig satsade på någon kärnkraftsutbyggnad, utan istället förmådde Sverige att stänga det kärnkraftverk som bara låg ett par mil från kärnan i en av Europas största storstadsregion.

Några Riksdagsledamöter från Moderaterna hade säkert gjort studiebesök på kärnkraftsanläggningar idag, men inte de halländska. De hade suttit i Folketinget i Köpenham, åkt och besökt grisfarmar med tillhörande biogasanläggningar och kanske några riktigt gamla vindkraftverk från tidigt 80-tal.  Besöken som de Bohuslänska och övriga Västsvenska ledamöterna gör hade fått hållas i Oskarshamn, eller Forsmark, såvida inte de suttit i Norska stortinget för då hade de väl varit ute på någon oljerigg.

När den första halveringstiden väl uppnåtts för avfall producerats av den fjärde generationens kärnreaktorer skriver vi år 2550 (typ) och det är 1000 år sedan det trettioåriga kriget satte Europa i brand. Sveriges stjärna steg som stormakt under Gustav II Adolf, Drottning Kristina och Karl X han som tågade över bälten och besegrade oss utlånade östdanskar i ett överraskande anfall mot vår huvudstad Köpenhamn. Idag 450 år senare, på 2010-talet, för 1000 år sedan, var det fortafrande några år tills Normanderna besegrade Engelsmännen vid Hastings 1066. Sven Tveskägg styr 1012 över Danmark och kung Håkon över Norge. Vad som hände i Sverige det året står inte i Wikipedia. Kanske är det någon som minns? Om 1000 år har ytterligare några halveringstider passerat och avfallet från den IV generationens reaktorer kanske kan hittas och grävas fram.

Ola Johansson
Centerpartiet

I skuggan av skuggbudgetarna

För ett par veckor sedan, närmare bestämt den 20 september presenterade jag tillsammans med några av Alliansens riksdagsledamöter Regeringens budget för 2013, med det knapphändiga underlag vi så långt hade att tillgå. I samband med det skrevs det på Hallands Nyheter debatt av mig om vad det betyder för Hallänningarna. Nu ska det väl sägas att vi som följt diskussionerna och förhandlingarna på nära håll fått oss en del till livs tidigare och det har ju varit ett antal utspel på vägen fram, som vi haft möjlighet att agera och reagera på lokalt. Exempelvis kunde jag och Stefan Bengtsson, C-regiongruppledaren i Halland gå ut och glädjas över satsningen på snabbtåg och dubbelspår mellan Göteborg och Borås. En satsning som gynnar Hallänningar med, eftersom det innebär möjligheter att plädera för tvärförbindelserna, exempelvis Viskadalsbanan. Att det skulle satsas på en tidigareläggning av Hamnbanan i Göteborg var ju ett välkommet besked som märktes i en bisats och inte alls med hänsyn tagen till den dignitet som goda förbindelser för i pulsådern för Svensk handel och exportindustri via Nordens största hamn har. Det hade varit roligt att få vara bättre förberedd när det presenterades. Tyvärr är det väl ett tecken på den brist på insikt som finns på sina håll om vad det betyder för hela landet att investera i infrastruktur utanför Storstockholm.

Man undrar vad det är som förmår Riksdagskollegan Michael Svensson (m) i Falkenberg att i dagens GP gå ut och underminera arbetet med Västlänken, tillsammans med ytterligare några oinitierade kollegor från diverse Västsvenska riksdagsbänkar. Vet han inte hur viktig Västlänken är för resenärer och godstrafik i Halland? Vet han inte vad det betyder för tillförlitligheten och möjligheten att utveckla kollektivtrafiken genom Halland att Göteborgs Central byggs om med tillhörande trafiklösning som hänger samman med satsningen på Ostlänken och Göteborg-Borås? De moderata ledamöternas inhopp, likt elefanter i en porslinsbutik, visar dessvärre på ett bristande ansvarstagande och en historielöshet vad gäller den såväl i Halland som i Västra Götaland väl förankrade process som lett fram till prioriteringarna i det Västsvenska paketet. Centerpartiets Göran Karlsson var den som tillsammans med Göran Johansson (s) och andra regionala och kommunlala företrädare för C, S och inte minst M ska hedras för att de såg till att statliga pengar satsas i Västsverige, något vi alla får del och stärks av. Frågan är i allra högsta grad levande och Regionpolitikerna, som Kristina Jonäng, Västra Götaland och kommunerna i Gteborgsområdet är fast förvissade om att den drivs vidare.

Jag om någon vet hur viktigt det är för Falkenbergarna med snabba förbindelser och att en timmas pendlingsavstånd till Göteborgs C är en smärtgräns (vi hade tuffa diskussioner om effekten av Åsa station), samt att alla tätorter längs Västkustbanan med sitt upptagningsområde vill se tätare turer, fler aktörer fler tågstopp och fler tåg. Flaskhalsarna kommer en efter en att försvinna, såvida inte även dessa ifrågasätts nu av ledande företrädare för det parti som innehar infrastukturministerposten. Sedan Hallandsåsen genomborrats färdigt och Varberg fått sitt dubbelspår och sin tunnel återstår endast kapacitetsproblemen in och ut ifrån Göteborg. Läs kapacitetsutredningen och läs på om det Västsvenska paketet och lyssna sedan till vad era vänner i Regionen och Hallandskommunerna, Gösta Bergenheim, Jörgen Warborn och Per Ödman har att säga om Västlänken.

Budgetförslag har presenterats ett efter ett från oppositionspartierna. De brukar benämnas som "skuggbudgetar" och man kan fundera lite över ordet. Huruvida syftet är att kasta en skugga över den redan existerande beror ju på från vilket håll solen lyser. Det förefaller som såväl S som Mp har valt att se på saker från samma håll, med skuggan förmår inte riktigt skyla över alla delar i den av Allianspartierna presenterade. De extrema partierna V och SD kastar sin skugga från olika håll och rakt åt sidan. De mörkaste skuggorna faller givetvis från främlingsfientligt håll. Även V visar bristande tilltro till människor när de ifrågasätter människors rätt att bestämma själva och skiljer på vinstdrivande omsorgsföretag och annat företagande. Man kan fråga sig vad skillnaden är på att bedriva skolverksamhet eller att underhålla och reparera skolor. I båda fallen är det kommuner som är beställare och skattemedel som betalar.

Min kommade vecka är plenifri. Det betyder att inga inplanerade Riksdagssamanträden finns i Stockholm. Jag kommer på tisdag att besöka Halmstad och det allmännyttiga HFAB tillsammans med kommunrådet Jenny Axelsson. På onsdag åker jag till Hylte och Kinnared för att tillsammans med Lennart Olsson, kommunstyrelsens ordförande hälsa på svetsföretaget Kernan svets AB, som huvudsakligen har kvinnliga anställda och på fredag är det tänkt att jag och gruppledaren Harald Lagerstedt ska besöka Stenfastigheter i Varberg som bygger studentbostäder i stan och hyreslägenheter i småorter. På torsdag bjuder jag in till det traditionella frukostmötet "Litet bo jag sätta vill" på restaurangen Storgatan 1 i Kungsbacka. Där är temat "Kungsbacka - en stad eller bara stadslikt". detta med anledning av debatten om torget och hur vi med det skapar en attraktiv stadskärna att bo och verka i. Välkommen med din anmälan till kungsbacka@centerpartiet.se

Idag den 9 oktober publicerar GP min och Mari-Louise Wernerssons kommentar till Michael Svensson m.fl inhopp i debatten om Västlänken.

Ola Johansson
Centerpartiet

Från Isa af Lygnern till dvärgbandmaskar: Motioner 2012/13

Idag slutar den allmänna motionstiden i Riksdagen och den senaste veckan har inneburit en del korridorspring för att stämma av de sista detaljerna och ordna påskrifter i sista stund.

Det går inte att undvika att reagera på andras motionerande och jag har ägnat förmiddagen åt att irriteras över fyra Hallandsmoderaters tilltag att motionera om utbyggd kärnkraft. En fråga som för närvarande inte ligger på vårt bord, eftersom vi har en lag som reglerar förfarandet vid beslut om utbyggnad som sidsteppar Riksdagen. Vill de inte ändra lagen, kan man undra varför de motionerar. Nåväl nu var det mina egna vi skulle tala om så varför inte då börja med mitt bidrag till energipolitiken.

Tillsammans med Heléna Lindahl motionerar jag om ”Försvarsmaktens överprövning av vindkraften”C376

Vi menar att deras sätt att tolka Miljöbalken är orimligtoch vida övertiger hur andra nationer sätter gränser mellan flygplatser och höga konstruktioner, exempelvis vindsnurror. Det är dessutom anmärkningsvärt att de på ett så flagrant sätt visar potentiella kunder till JAS Gripen och andra försvarssystem hur begränsade de är i sin möjlighet att verka i miljöer där det förekommer vindkraft.

- Länk till artikel i Göteborgsposten den 19 oktober, där effekterna av Försvarsmaktens hålling beskrivs.

Med Karin Nilsson motionerar jag om ”Landsbygdsprövning av statliga regelverk” C375
Motionen utgår ifrån Arbetsmiljöverkets krav på vägar som ska bära och ge plats åt renhållningsfordon, vilket ställer helt orimliga krav på vägens bredd. ”Var någonstans på landsbygden finner man sådana vägar?” Det hela utmynnar i förslaget att statliga verk och myndigheter skall låta landsbygdspröva sina regler på samma sätt som Regeringen nu landsbygdsprövar sina beslut.

Med Anders Åkesson motionerar jag om ”Förenklade regler vid omräkning av andelstal i vägsamfälligheter” C379
Det finns ett stort mörkertal av andelar i vägsamfälligheter som endera är felaktiga, eller beslutats på ett felaktigt sätt. För att råda bot på det föreslår vi att man inför ”Finlandsmodellen” och helt enkelt tillåter föreningarna att själva fatta majoritetsbeslut. Vilket skulle spara en massa jobb på Lantmäteriet och spara en hel del pengar i vägföreningarna.

Jag motionerar själv om ”Avgiftssättning statliga verk och myndigheter” C374
Upphovet är en händelse i samband med en bredbandsutbyggnad där bara det faktum att Trafikverket informeras om att grävning kommer att ske i anslutning till ett vägområde får dem att ta ut en avgift som om de självaskulle grävt. Eftersom det finns stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden så är det lite märkligt att vi har en ordning där staten ger med ena handen och sedan tar tillbaka med den andra.

”Utveckla teknikcollege och stärk det teoretiska inslaget i gymnasiets yrkesutbildningar”C314
Den motionen noterade jag att jag skulle skriva när jag tillsammans med EU-parlamentarikern Kent Johansson, besökte Elof Lindälvs Gymnasium i Kungsbacka och fick höra talas om att de yrkesinriktade gymnasielinjerna tappar elever, eftersom de som vill ha möjlighet att läsa högskola efteråt väljer program som ger dem den möjligheten. Visst är det viktigt att det finns utbildningar som inte kräver av eleverna att de ska läsa högskolebehörighet, men den utvecklingen vi ser riskerar försämra kvalitén och det går stick i stäv med de ambitioner vi har i Kungsbacka med teknikcollege och den Europeiska Automationsklassen inom ECVET.

Jag skrev tidigt motionen om ”Båtcharterföretag och föreningsdriven passagerartrafik” C313

Detta efter att ha blivit kontaktad av dels en båtcharterföretagare och dessutom av min gamle kollega, den tidigare riksdagsledamoten Lennart Brunander, från Sätila. Lennart är en av de drivande bakom Ångbåtsreplican ”Isa af Lygnern” som driver passagerartrafik som ekonomisk förening på sjön Lygnern mellan Västra Götaland och Halland. Det som förenar dessa är Transportstyrelsens regler som säger att fartyg för uthyrning mellan 6 – 20 meter måste framföras av en skeppare som läst högskola och har minst tre års erfarenhet av arbete i handelsflottan. Detta slår undan förutsättningar för att med god ekonomi driva båtuthyrning och turisttrafik längs våra långa vackra kuster och vattendrag.

Totalt blev det elva stycken varav sex från eget tangentbord

Johan Hedin i kammaraktion.

Utöver dessa finns ett antal motioner som inte kommer från min penna direkt, men där jag varit med och påverkat innehållet och fått lov att sätta min namnteckning under. I något fall när det gällt frågor som faller under mitt eget utskott Civilutskottet har jag låtit någon annan underteckna den motion jag själv har skrivit. In alles har jag räknat till 11 stycken som jag själv och med andra har satt mitt namn under. En Alliansgemensam om att få tillbaka häktet till Halland, en annan med företrädare för de fyra Allianspartierna om gårdsförsäljning av vin och öl. Väl inne på det området ska vi kanske nämna att jag tillsammans med Johan Hedin i Stureplanscentern skrivit en motion som ifrågasätter försäljningsmonopolet för alkohol så som det är utformat idag. Tyvärr kan jag inte hitta länken till den motionen just nu så jag ber att få återkomma. Säkert många som har frågor på det.

Biotopsskydd och dvärgbandmask är två andra motioner som tillkommit på andras initiativ där jag har medundertecknat. Välkommen att ställa frågor till mig och att följa upp hur besluten fattas senare i vår när motionsbehandlingen kommer igång

Ola Johansson

Centerpartiet