Tredje Aranäsmatchen jag sett live på raken, två segrar mot Skövde, Kristianstad och en uddamålsförlust i bortaderbyt mot Drott i onsdags. Det är en fantastisk stämning kring laget som i sina bästa stunder spelar ut vilket motstånd som helst. Drygt 900 personer på läktaren i ishallen idag skapade ett tryck som börjar kännas genuint. Undrar fortfarande var resten av kommunens lokalpolitiker är när Aranäs spelar hemma. Det gick ju an att gå på gratismatchen i säsongspremiären mot Drott. Den gav mersmak, åtminstone hos mig.
Kungsbacka behöver något att samlas kring, elitidrotten har en viktig roll. På Sjöaremossen i varberg spelar en annan stolthet, Frillesås BK om en plats i Allsvenskan. De ligger tvåa i div 1 Västra efter Mölndal och är på väg mot en ny tid i närheten avbandyns absoluta toppklass. Läser i lokaltidningen om "Kings" nya satsning och tillåter mig tvivla. Vi har sett det förut. vad hockeyn i Kungsbacka behöver är EN klubb med seriösa klubbledningar med tålamod att bygga långsiktigt på god ekonomi och egna talanger.
http://www.gp.se/sport/handboll/1.560283-aranas-vann-streckstrid
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
lördag 26 februari 2011
fredag 25 februari 2011
Innebörden av det kommunala vetot måste diskuteras
Cecilie Tenjord-Toftby och Christer Akej (M) har naturligtvis rätt i att kommunens rätt att ta ställning till markanvändningen är viktig att värna (Teknikdebatt.se idag). Benämningen "kommunalt veto" är olycklig tycker jag. Den antyder att kommunens besked ska vara det sista och helt avgörande. Jag ser det inte så. Kommuner som är progressiva och fullt ut respekterar sina innnevånares rätt att samråda och själva fatta beslut om vindkraftsetableringar tar fram egna kommunala översiktsplaner för Vindkraft. Sedan kan de med hänvisning till dessa av-, eller tillstyrka förfrågningar i ett tidigt skede, innan företagen kommit så långt i sin planering att det är dags att beställa verken och innan oron har spridit sig bland de som tror sig vara berörda utan att egentligen ha formella skäl att motsätta sig etableringen. Med en översiktsplan i ryggen kan man enkelt definiera vilka avstånd som gäller till bebyggelse, nomalt brukar man prata om 500 meter. Ett kommunalt beslut baserat på en översiktsplan garanterar ett samråd och en rättsäker beslutsprocess, ett enkelt "veto-beslut" i en fullmäktigeförsamling riskerar bli godtyckligt och illa underbyggt. Risken är stor för att politikerna viker ner sig för en högljudd opinion. Alternativt att de låter sina egna energipolitiska preferenser påverka hur de tar ställning och inte tar sitt ansvar för de nationella energimål och den uppgörelse mellan Alliansens partier som Akej och Tenfjord-Toftby talar väl om. Det gläder mig speciellt, eftersom Centerpartiets bidrag till överenskommelsen varit just satsningen på ett tredje förnybart ben. Jag välkomnar en diskussion i Alliansen där vi, utifrån att vi är överens om att kommunal beslutanderätt är grunden, finner vägar för att kunna kombinera en fortsatt utbyggnad av vindkraften, med ett bättre och framförallt tidigare kommunalt ställningstagande.
Min egen hemkommun, Kungsbacka, hör tyvärr till de kommuner som ännu inte fattat beslut om sin översiktsplan, detta trots att den varit på gång sedan flera år och har varit ute på samråd. Det är helt oacceptabelt i ett läge där flera seriösa satsningar i inlandet står och väntar. Skandal!
Kommunalt veto om vindkraft måste behållas Teknikdebatt
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Min egen hemkommun, Kungsbacka, hör tyvärr till de kommuner som ännu inte fattat beslut om sin översiktsplan, detta trots att den varit på gång sedan flera år och har varit ute på samråd. Det är helt oacceptabelt i ett läge där flera seriösa satsningar i inlandet står och väntar. Skandal!
Kommunalt veto om vindkraft måste behållas Teknikdebatt
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
tisdag 22 februari 2011
Svenskt ursprungsmärkt måste upplevas som positivt
Jag följer noga debatten som startade i Göteborgsposten i helgen om djurskydd. Idag ska jag ha en träff med Helene Andersson som är en gammal god vän och tillika regionchef i LRF. Vi kommer självklart att prata om villkoren för det halländska jordbruket och komma in på vad konsumentena förväntar sig att få när de köper svenskt. Följande rader lade jag in i kommentarsfältet till en debattartikel skriven av en medlem i Hallands LRF:s regionstryelse Anneli Andersson.
http://hn.se/asikter/ordetarfritt/1.1125672-krav-svensk-mat-i-butikerna
Jag håller helt med. jag vet att svenska böder har strängare krav och gör ett bra jobb för att leva upp till dessa, men....i söndagens GP kunde man läsa det här...och oavsett vad som ligger bakom så skapar det en osäkerhet hos konsumenterna huruvida svenskmärkt är positivt, eller negativt. Lagstiftningen är kanske inte perfekt och inspektionera lämnar säkert en hel del övrigt att önska. Men det handlar inte bara om näringens lönsamhet utan också på vilket sätt den tar sitt ansvar för en bra och säker produkt.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.554346-vanvard-av-grisar
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
http://hn.se/asikter/ordetarfritt/1.1125672-krav-svensk-mat-i-butikerna
Jag håller helt med. jag vet att svenska böder har strängare krav och gör ett bra jobb för att leva upp till dessa, men....i söndagens GP kunde man läsa det här...och oavsett vad som ligger bakom så skapar det en osäkerhet hos konsumenterna huruvida svenskmärkt är positivt, eller negativt. Lagstiftningen är kanske inte perfekt och inspektionera lämnar säkert en hel del övrigt att önska. Men det handlar inte bara om näringens lönsamhet utan också på vilket sätt den tar sitt ansvar för en bra och säker produkt.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.554346-vanvard-av-grisar
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
söndag 20 februari 2011
Köp ursprungsmärkt svensk mat
Just nu är det tufft för halländska bönder. Grisnäringen är pressad och orsaken är dioxinförgiftat tyskt fläsk. Vårt lantbruk behöver öka sin konkurrenskraft. Vi måste se till så mer av intäkterna från handeln hamnar i bondens ficka. Konkurrensen i livsmedelskedjan utreds och regeringen kommer med förslag för bättre lönsamhet.
Djurskyddslagstiftningen i Sverige är den hårdaste i Europa. Syftet är inte att plåga bönder med pålagor utan att se till så djuren inte plågas. Reglerna följs, men handeln är dålig på att visa kunderna att de svenska livsmedlen är bra och säkra. Ursprungsmärkningen måste utformas så att den tydligt visar från vilket land köttet i korven kommer. Vi konsumenter vill veta det för att kunna göra aktiva val.
Den kommunala upphandlingen blir bättre på att finna vägar förbi stelbent lagstiftning. Det är möjligt att köpa kött från djur, vilka fötts upp under villkor som är likvärdiga med de svenska. Uppdelade upphandlingar och samordnade transporter är exempel på hur närproducerade livsmedel ges bättre möjligheter i Kungsbacka, tack vare förslag från Centerpartiet. God, näringsrik mat till barn och gamla borde vara det viktigaste.
Syftet med Landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision om Sverige som det nya matlandet är att stärka svensk livsmedelproduktion och få upp Européernas smak för god och säker mat. Nu gäller det att ge såväl konsumenter som producenter reella möjligheter att verka i visionens anda. Här har vi alla ett gemensamt intresse och ansvar. Köp svensk mat!
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Djurskyddslagstiftningen i Sverige är den hårdaste i Europa. Syftet är inte att plåga bönder med pålagor utan att se till så djuren inte plågas. Reglerna följs, men handeln är dålig på att visa kunderna att de svenska livsmedlen är bra och säkra. Ursprungsmärkningen måste utformas så att den tydligt visar från vilket land köttet i korven kommer. Vi konsumenter vill veta det för att kunna göra aktiva val.
Den kommunala upphandlingen blir bättre på att finna vägar förbi stelbent lagstiftning. Det är möjligt att köpa kött från djur, vilka fötts upp under villkor som är likvärdiga med de svenska. Uppdelade upphandlingar och samordnade transporter är exempel på hur närproducerade livsmedel ges bättre möjligheter i Kungsbacka, tack vare förslag från Centerpartiet. God, näringsrik mat till barn och gamla borde vara det viktigaste.
Syftet med Landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision om Sverige som det nya matlandet är att stärka svensk livsmedelproduktion och få upp Européernas smak för god och säker mat. Nu gäller det att ge såväl konsumenter som producenter reella möjligheter att verka i visionens anda. Här har vi alla ett gemensamt intresse och ansvar. Köp svensk mat!
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
fredag 18 februari 2011
Paradigmskifte i stillhetens stad - Politik enligt Bamse
Jag hade tänkt skriva om staden där det inte händer så mycket mer än att det vi blir ett drygt 1000-tal fler varje år. Vi är duktiga på att växa och det är många kommuner som avundas det. Annars händer det kanske inte så mycket. Ute i landet höjer man på ögonbrynen när jag berättar att vi är fler innevånare än Skellefteå.
Fast i tisdags morse innan jag skulle åka till huvudstaden fanns det inga tidningar som kunde upplysa mig om vad som timat under helgen. Väl hemma igen kunde man läsa att tidningsbudet blivit nedslaget och rånad vid Lindens torg, ett stenkast från mitt tidningsfack i Söderstaden. Klockan 4 på morgonen, ett tidningsbud? Är det Kungsbackaborna som är så nyhetstörstande att de överfaller budbäraren? Knappast!
En advokat har blivit utesluten ur advokatssamfundet, man är lite nyfiken på vilken, men det känns som det har hänt förut.
På Stortorget växer en ny byggnad upp och det är en sann glädje att se den växa, lika stor som det är att se Kungsbackas stolthet HK Aranäs ta de poäng som behövs för att säkra Elitseriekontraktet. Delar jag glädjen med fler än det dryga 1000-tal som bevistar hemmamatcherna i Ishallen? Man kan undra hur många det är som bryr sig. Borde vara fler! Kungsbacka har få ledargestalter i politiken idag. Inte heller de har varit speciellt synliga på Aranäs hemmamatcher. Ulf Persson är en och det skall erkännas att ingen ännu varit i närheten att fylla bootsen, åtminstone inte i gemene mans och kvinnas ögon. Inte jag heller och ännu mindre de Moderata politiker som nu styr flera av våra kommunala nämnder.
Ja det skall erkännas att valet blev en besvikelse för många, inte minst C, som förlorade trots att vi tyckte vi gjort ett gediget arbete hela mandatperioden, både i Stadshuset och ute bland folk i hela Kungsbacka.
Ett parti som dominerar kommer ofrånkomligt att möta ett bakslag förr eller senare om de inte är lyhörda och samarbetsinriktade. Skolan är i fokus för diskussionen nu. Trots att våra elever i genomsnitt har resultat som ligger långt över genomsnittet i landet och jämförbara kommuner, så börjar protesterna mot det som man upplever som nedskärningar bli så starka att det borde påverka förtroendet för de styrande. I Kungsbacka finns allt fler barn/elever som behöver särskilt stöd. Det finns barn som är fattiga. Att inte hänga med i skolan och att inte ha råd med märkeskläder, dyra mobiltelefoner och annat är kanske svårare här än på andra ställen.
Under förra mandatperioden då regelverket för Allianssamverkan var sådant att det parti som väcker en fråga och får klartecken från övriga partier i Alliansen kan driva den och få uppmärksamhet, väckte vi i Centerpartiet frågan om utökat stöd till vägsamfälligheter. Att vägföreningarnas ekonomi inte är en landsbygdsfråga, utan handlar om hur vi vidmakthåller trafiksäkerheten och den fysiska miljön i huvuddelen av kommunens tätorter är redan känt. Överdriven snabbhet är inget man kan anklaga Tekniska Nämnden och dess förvaltning för, åtminstone inte i beredningen av denna fråga. Dock har det hittills verkat som Alliansen hållit ihop i frågan. Ända till nämndens senaste sammanträde där de fyra moderataledamöterna med ordföranden i spetsen förlorade en omröstning mot en koalition av C, Fp, Mp och S som nu föreslår att budgeten utökas med 3,5 miljoner för att komma upp i en nivå som är jämförbar med andra kommuners. Detta var vad vi var överens om förra perioden, när maktbalansen i Alliansen främjade ett progressivt samarbete. Det som har skett i Tekniska Nämnden den 10 februari kan vara en engångsföreteelse, en markering mot ett parti som väljer att stiga av en överenskommelse. Eller är det något vi kommer att uppleva oftare framöver?
Glöm inte vad den dunerhonungsstarke björnen Bamse brukar säga: "Det är nog bra att vara stark - men det är bättre att vara snäll"
På söndag klockan 18.15 möter HK Aranäs topplaget Skövde hemma.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Fast i tisdags morse innan jag skulle åka till huvudstaden fanns det inga tidningar som kunde upplysa mig om vad som timat under helgen. Väl hemma igen kunde man läsa att tidningsbudet blivit nedslaget och rånad vid Lindens torg, ett stenkast från mitt tidningsfack i Söderstaden. Klockan 4 på morgonen, ett tidningsbud? Är det Kungsbackaborna som är så nyhetstörstande att de överfaller budbäraren? Knappast!
En advokat har blivit utesluten ur advokatssamfundet, man är lite nyfiken på vilken, men det känns som det har hänt förut.
På Stortorget växer en ny byggnad upp och det är en sann glädje att se den växa, lika stor som det är att se Kungsbackas stolthet HK Aranäs ta de poäng som behövs för att säkra Elitseriekontraktet. Delar jag glädjen med fler än det dryga 1000-tal som bevistar hemmamatcherna i Ishallen? Man kan undra hur många det är som bryr sig. Borde vara fler! Kungsbacka har få ledargestalter i politiken idag. Inte heller de har varit speciellt synliga på Aranäs hemmamatcher. Ulf Persson är en och det skall erkännas att ingen ännu varit i närheten att fylla bootsen, åtminstone inte i gemene mans och kvinnas ögon. Inte jag heller och ännu mindre de Moderata politiker som nu styr flera av våra kommunala nämnder.
Ja det skall erkännas att valet blev en besvikelse för många, inte minst C, som förlorade trots att vi tyckte vi gjort ett gediget arbete hela mandatperioden, både i Stadshuset och ute bland folk i hela Kungsbacka.
Ett parti som dominerar kommer ofrånkomligt att möta ett bakslag förr eller senare om de inte är lyhörda och samarbetsinriktade. Skolan är i fokus för diskussionen nu. Trots att våra elever i genomsnitt har resultat som ligger långt över genomsnittet i landet och jämförbara kommuner, så börjar protesterna mot det som man upplever som nedskärningar bli så starka att det borde påverka förtroendet för de styrande. I Kungsbacka finns allt fler barn/elever som behöver särskilt stöd. Det finns barn som är fattiga. Att inte hänga med i skolan och att inte ha råd med märkeskläder, dyra mobiltelefoner och annat är kanske svårare här än på andra ställen.
Under förra mandatperioden då regelverket för Allianssamverkan var sådant att det parti som väcker en fråga och får klartecken från övriga partier i Alliansen kan driva den och få uppmärksamhet, väckte vi i Centerpartiet frågan om utökat stöd till vägsamfälligheter. Att vägföreningarnas ekonomi inte är en landsbygdsfråga, utan handlar om hur vi vidmakthåller trafiksäkerheten och den fysiska miljön i huvuddelen av kommunens tätorter är redan känt. Överdriven snabbhet är inget man kan anklaga Tekniska Nämnden och dess förvaltning för, åtminstone inte i beredningen av denna fråga. Dock har det hittills verkat som Alliansen hållit ihop i frågan. Ända till nämndens senaste sammanträde där de fyra moderataledamöterna med ordföranden i spetsen förlorade en omröstning mot en koalition av C, Fp, Mp och S som nu föreslår att budgeten utökas med 3,5 miljoner för att komma upp i en nivå som är jämförbar med andra kommuners. Detta var vad vi var överens om förra perioden, när maktbalansen i Alliansen främjade ett progressivt samarbete. Det som har skett i Tekniska Nämnden den 10 februari kan vara en engångsföreteelse, en markering mot ett parti som väljer att stiga av en överenskommelse. Eller är det något vi kommer att uppleva oftare framöver?
Glöm inte vad den dunerhonungsstarke björnen Bamse brukar säga: "Det är nog bra att vara stark - men det är bättre att vara snäll"
På söndag klockan 18.15 möter HK Aranäs topplaget Skövde hemma.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
fredag 11 februari 2011
Är det viktigt vilken flagga som vajar i aktern
Sveriges kust lär vara 2 700 km lång, den längsta i EU. Att 90 % av vår export någon gång transporteras till sjöss överraskar ingen. Sjöfarten glöms ofta bort i den animerade diskussionen om järnväg eller vägtrafik. Under min tid i Trafikutskottet har jag lärt mig att de fyra tranportslagen, vägtrafik, spår, sjöfart och flyg måste fungera tillsammans och att det är i skärningspunkterna (de så kallade itermodala lösningarna) nyckeln finns för effektivisering som gör Svenska råvaror och exportprodukter konkurrenskraftiga.
Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.
Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.
Sjöfartsforum är en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyser en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är. I dagens GP uttalar sig Infratrukturministern om Svensk sjöfarts framtid. Hon är försiktig med att uttala sig om tonnageskatten och sjöfartsregistret.
Jag tycker det kan vara klokt. Sjöfarten är inte bara båtar och rederier. Svensk export och basindustri står inte och faller med vilken flagga som finns i aktern på de båtar som angör våra hamnar. Däremot är det avgörande hur vi få transportslagen att samverka effektivt och konkurrenskraftigt. Tonnageskatten och Sjöfartsregistret handlar inte så mycket om transportpolitik utan snarare om villkoren för svenskägd sjöfart och antällningsvillkoren för svenska sjömän.
Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.
Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.
Sjöfartsforum är en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyser en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är. I dagens GP uttalar sig Infratrukturministern om Svensk sjöfarts framtid. Hon är försiktig med att uttala sig om tonnageskatten och sjöfartsregistret.
Jag tycker det kan vara klokt. Sjöfarten är inte bara båtar och rederier. Svensk export och basindustri står inte och faller med vilken flagga som finns i aktern på de båtar som angör våra hamnar. Däremot är det avgörande hur vi få transportslagen att samverka effektivt och konkurrenskraftigt. Tonnageskatten och Sjöfartsregistret handlar inte så mycket om transportpolitik utan snarare om villkoren för svenskägd sjöfart och antällningsvillkoren för svenska sjömän.
Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
torsdag 10 februari 2011
Sjöfart hamnar och tågolycka
Bloggar från ett stillastående tåg en bit utanför Katrineholm. Vi har stått här i två timmar för att någon blivit påkörd och vi väntar på att en ny lokförare ska ta sig hit från Hallsberg. Kvällens möte med Centerpartister i Hylte är i farozonen, men det kommer ju i skuggan av de tankar man får om liv och död en stund som denna. Otäckt är det!
I morgon fredag 13-15 ska jag besöka Halmstad Hamn för en rundvisning och presentation av hamnen och dess planer. Sveriges kust lär vara 2 700 km lång, den längsta i EU. Att 90 % av vår export någon gång transporteras till sjöss överraskar ingen. Sjöfarten glöms ofta bort i den animerade diskussionen om järnväg eller vägtrafik. Under min tid i Trafikutskottet har jag lärt mig att de fyra tranportslagen, vägtrafik, spår, sjöfart och flyg måste fungera tillsammans och att det är i skärningspunkterna (de så kallade itermodala lösningarna) nyckeln finns för effektivisering som gör Svenska råvaror och exportprodukter konkurrenskraftiga.
Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.
Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.
I går träffade jag Sjöfartsforum, en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyste en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är.
Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin. Låt oss först titta på sjöfartens totala beskattning.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
I morgon fredag 13-15 ska jag besöka Halmstad Hamn för en rundvisning och presentation av hamnen och dess planer. Sveriges kust lär vara 2 700 km lång, den längsta i EU. Att 90 % av vår export någon gång transporteras till sjöss överraskar ingen. Sjöfarten glöms ofta bort i den animerade diskussionen om järnväg eller vägtrafik. Under min tid i Trafikutskottet har jag lärt mig att de fyra tranportslagen, vägtrafik, spår, sjöfart och flyg måste fungera tillsammans och att det är i skärningspunkterna (de så kallade itermodala lösningarna) nyckeln finns för effektivisering som gör Svenska råvaror och exportprodukter konkurrenskraftiga.
Det handlar mycket om teknik och logistik, men också om transportnäringens ekonomiska villkor. Min kammardebut handlade om avgifterna till Tranportstyrelsens tillsyn och registerhållning. Hur avgifter och skatter fördelas och hur de styr ger viktiga signaler till transportföretag och industri. Centerpartiet och Riksdagen har uppmanat Regeringen att utreda och införa en tonnageskatt på Svensk sjöfart som skulle ersätta den företagsbeskattning som nu finns. Rederinäringen har efterfrågat ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister (SIS). De hoppas på att det skulle sätta stopp för den utflaggning som idag sker av den svenska handelsflottan. Regeringen har tillsatt en utredare, Jonas Bjelfvenstam, som valt att inte föreslå att ett SIS inrättas. Finansminister Anders Borg har i Riksdagen redogjort för det minimala skattetryck som idag belastar Svensk sjöfart och vilka följdeffekter införandet av tonnageskatt skulle få. Det är inte självklart för mig att stämma in i kören av partivänner och Allianskamrater som kräver tonnageskatt nu. Det är heller inte självklart att ett Svenskt Internationellt Sjöfartsregister är det viktigaste för de Maritima branscherna.
Hela arbetsgivareavgiften krediteras för den ombordanställda personalen som i sin tur inte betalar någon inkomstskatt och överlåter på så sätt kostnaden för skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård etc på andra löntagare. Sjöfarten liksom övrig svensk industri har speciella regler för överavskrivning. Ett fartyg är avskrivet redan efter fem år. För att slippa betala skatt säljs båten och värdet investeras det i nya fartyg på så vis skjuts skatten upp, värdet på denna skatt är enligt Anders Borg nu uppe i nära 10 Mdr kronor. Ställda inför utsikten att behöva betala detta ter sig alternativet att flagga ut som förmånligare. Bolagsskatten som svensk sjöfart betalar är försumbar, jämfört med övriga näringar. Det är rimligt att införande av tonnageskatt skulle medföra en översyn av den totala bekattningen av sjöfarten.
I går träffade jag Sjöfartsforum, en sammanslutning av aktörer inom och med anknytning till Sjöfart och Maritim verksamhet. De efterlyste en "Vision och strategi för det Maritima klustret" från Regeringens sida. I en sådan ska skattefrågor och rederiernas villkor ingå, men risken är att SIS och tonnageskatt blir en huvudfråga och det tycker inte jag att det är.
Sjöfartsforum föreslår en lång rad åtgärder som jag tycker Regeringen borde titta på. Den viktigaste är helhetssynen, visionen och strategin. Låt oss först titta på sjöfartens totala beskattning.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
söndag 6 februari 2011
Smålandsposten har uppmärksammat mina insatser
Ja, det är märkligt att man idag 2 månader efter sitt andra framträdande i kammardebatten blir citerad i Smålandsposten av ledarskribenten Marcus Svensson. Citatet kommer från en interpellationsdebatt där ett antal rödgröna debattörer frågar Maud om det inte är så att det kommunala vetot varit ett hinder för vindkraftsutbyggnaden (de vill alltså kritisera regeringen för att ha infört det, bara så det blir tydligt vilka det är som tycker vad).
Känns inget vidare att bli utnyttjad i svartmålandet av ett Centerparti som just nu diskuterar behovet av att ta mer plats i Alliansen, bli vassare och tydligare med att berätta vad vi vill. Själv kommer jag att skriva ett svar och hoppas få det publicerat, så jag gör inte mer här än att klippa in vad jag sade i mitt nästa anförande. Läser man det så ser man att mitt stöd för det kommunala vetot mot vindkraftsparker inte är förbehållslöst, utan att vi är beredda att ompröva det om det skulle behövas.
Som kommunal företrädare i Kungsbacka och i SKL:s förbundsgrupp för C, var jag tvärt emot ledsen över att PBL-prövningen försvann och ersattes med ett kommunalt beslut som skulle kunna fattas på godtyckliga grunder, men tills dess jag blir överbevisad litar jag ännu på kommunerna.
http://www.smp.se/ledare/centralstyrets-parti(2269731).gm
Såhär sade jag i avslutninen av mitt andra anförande:
"Dubbelprövningen har försvårat (prövningen av vindkraft). Som kommunal företrädare hade jag kanske lite svårt att inse det och svårt att överge plan- och bygglagen, för den säkerställer ändå en viss prövning, ett visst samråd och ett ganska tungt beslut. Det är en bra process.
Jag vill fortsätta att hävda det kommunala självstyret nu när dubbelprövningen är borta. Men jag utesluter inte möjligheterna att se över det kommunala vetot, men först om och när det skulle visa sig att de nationella målen för vindkraft hotas."
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Känns inget vidare att bli utnyttjad i svartmålandet av ett Centerparti som just nu diskuterar behovet av att ta mer plats i Alliansen, bli vassare och tydligare med att berätta vad vi vill. Själv kommer jag att skriva ett svar och hoppas få det publicerat, så jag gör inte mer här än att klippa in vad jag sade i mitt nästa anförande. Läser man det så ser man att mitt stöd för det kommunala vetot mot vindkraftsparker inte är förbehållslöst, utan att vi är beredda att ompröva det om det skulle behövas.
Som kommunal företrädare i Kungsbacka och i SKL:s förbundsgrupp för C, var jag tvärt emot ledsen över att PBL-prövningen försvann och ersattes med ett kommunalt beslut som skulle kunna fattas på godtyckliga grunder, men tills dess jag blir överbevisad litar jag ännu på kommunerna.
http://www.smp.se/ledare/centralstyrets-parti(2269731).gm
Såhär sade jag i avslutninen av mitt andra anförande:
"Dubbelprövningen har försvårat (prövningen av vindkraft). Som kommunal företrädare hade jag kanske lite svårt att inse det och svårt att överge plan- och bygglagen, för den säkerställer ändå en viss prövning, ett visst samråd och ett ganska tungt beslut. Det är en bra process.
Jag vill fortsätta att hävda det kommunala självstyret nu när dubbelprövningen är borta. Men jag utesluter inte möjligheterna att se över det kommunala vetot, men först om och när det skulle visa sig att de nationella målen för vindkraft hotas."
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
torsdag 3 februari 2011
Centerpartiet på rätt sida
På DN debatt skriver Maud Olofsson om Centerpartiets, sin egen och andra företrädares förhållningssätt i Regeringen. Alliansen fick fortsatt och stärkt förtroende. Centerpartiet påstås ha fått många stödröster, vilket skulle vara en delförklaring till den starka valspurten. Kom ihåg att så inte skulle varit fallet om man ansett att Centerpartiet inte hör hemma i Riksdag och framförallt Regeringen. Vi har ingen anledning att be om ursäkt för att vi varit med i den kursändring som gjorts. Nu handlar det om att korrigera kursen och lyfta fram de människor som är det egentliga skälet till att vi arbetar politiskt. De svaga, de utsatta, barnen och de äldre. Vi har också ett ansvar för att det skapas resurser som kan fördelas solidariskt. Därför är företagsamheten fortfarande den viktigaste aspekten på Centerpolitik, vid sidan om omsorgen om vår planets fortbestånd och kommande generationer. Ett Grönt frihetligt parti - Centerpartiet.
Jag välkomnar speciellt att vi nu kräver att de som har ett tillsvidareavtal på el skall få bättre villkor. Det är främst dessa som drabbats av elprisutvecklingen.
http://www.dn.se/debatt/elpriserna-maste-regleras-for-att-skydda-konsumenten
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Jag välkomnar speciellt att vi nu kräver att de som har ett tillsvidareavtal på el skall få bättre villkor. Det är främst dessa som drabbats av elprisutvecklingen.
http://www.dn.se/debatt/elpriserna-maste-regleras-for-att-skydda-konsumenten
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Fråga idag till Bostadsminister Attefall
Idag, torsdag kl. 14-15 är det Riksdagens frågestund, då statsråden kommer hit för att svara på frågor från oss ledamöter.
Jag planerar att var där om en stund för att ställa följande fråga till Stefan Attefall om upprustningen av "miljonprogrammet".
"Herr/fru Talman
Tack för att jag fick möjlighet att ställa frågan till Stefan Attefall
Min fråga lyder:
På vilket sätt anser Bostadsministern att vi kan skapa incitament för fastighetsägare att frivilligt investera i upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammets bostäder?
Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagen förfogar över mer än en miljon lägenheter i det så kallade miljonprogrammet.
Detta byggdes under åren 1960 – 1975 för att åtgärda en akut bostadsbrist. Utav dessa är det bara 20 % som någon gång rustats upp och renoverats. Mer än 800 000 tusen hushåll står inför en mer eller mindre omfattande ombyggnad av sin bostad.
Men.. det förefaller som det finns mekanismer i ägarförhållanden och i relationen mellan fastighetsägare och hyresgäster som hindrat den önskade utvecklingen.
Herr/fru Talman
Behovet av upprustning, modernisering och framförallt energieffektivisering är känt och vår regering arbetar med frågan. Bostadsministern är säkert lika angelägen som vi är i Centerpartiet att detta arbete påbörjas snarast. Egentligen borde det ju ha gjorts för länge sedan."
Hur det går om jag hinner ställa frågan och vilket svar jag får måste jag återkomma till. Följ gärna debatten på SVT Forum, eller via Riksdagens webb-tv.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Jag planerar att var där om en stund för att ställa följande fråga till Stefan Attefall om upprustningen av "miljonprogrammet".
"Herr/fru Talman
Tack för att jag fick möjlighet att ställa frågan till Stefan Attefall
Min fråga lyder:
På vilket sätt anser Bostadsministern att vi kan skapa incitament för fastighetsägare att frivilligt investera i upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammets bostäder?
Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagen förfogar över mer än en miljon lägenheter i det så kallade miljonprogrammet.
Detta byggdes under åren 1960 – 1975 för att åtgärda en akut bostadsbrist. Utav dessa är det bara 20 % som någon gång rustats upp och renoverats. Mer än 800 000 tusen hushåll står inför en mer eller mindre omfattande ombyggnad av sin bostad.
Men.. det förefaller som det finns mekanismer i ägarförhållanden och i relationen mellan fastighetsägare och hyresgäster som hindrat den önskade utvecklingen.
Herr/fru Talman
Behovet av upprustning, modernisering och framförallt energieffektivisering är känt och vår regering arbetar med frågan. Bostadsministern är säkert lika angelägen som vi är i Centerpartiet att detta arbete påbörjas snarast. Egentligen borde det ju ha gjorts för länge sedan."
Hur det går om jag hinner ställa frågan och vilket svar jag får måste jag återkomma till. Följ gärna debatten på SVT Forum, eller via Riksdagens webb-tv.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
onsdag 2 februari 2011
Stöd till vägföreningar är minst av allt en glesbygdsfråga
På Trafikutskottets träff för Allianspartierna förra veckan presenterade Riksförbundet Enskilda Vägar sin medlemskader, sin verksamhet och hur de ser på det stöd som ges till Enskilda vägar och samfälligheter.
Jag förstod av diskussionen att det bland ledamöterna i utskottet fanns en okunskap om vad en Vägförening är. Många tror att det är en glesbygdsföreteelse - en samling fastighetsägare, jord- och skogsbrukare som sköter en stump grusväg. Rätt och fel!
Den samlade längden av landets alla enskilda vägar är 10 ggr jordens omkrets. 42 600 mil (jorden är 40 000 km i omkrets enligt Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden) varav cirka hälften är helt privata, utan något som helst stöd. Resten får stöd från staten och/eller kommuner och landsting. De senare finansieras förstås också av de hushåll som är medlemmar via avgifter.
I dagens GöteborgsPosten står det om några av landets större vägföreningar.
http://www.gp.se/nyheter/halland/1.541835-vill-ha-mer-bidrag. Herrarna som är på bild representerar, var och en, dryga 1000 medlemshushåll och ett betydnade antal mil asfalterad väg, planteringar och lekplatser på sina respektive orter. Det framgår av artikeln att det är Åsa och Fjärås det handlar om.
Det är verkligen på tiden att dessa uppmärksammas och att kommunen ser över stödet så att det motsvarar kostnaderna som finns för drift, underhåll och snöröjning, samt den insats som görs av de ideellt arbetande styrelserna. Vi har sett till så det kartläggs hur stödet är utformat i andra kommuner och det skiljer mycket, till Kungsbackas nackdel, icke oväntat. Vi vill att kommunen ska utvidga stödet till att ävan bistå med hårdgöring (asfaltering) på de mest belastade grusvägarna. det skulle förbättra säkerheten och minska underhållskostnaderna. Ett sätt vore att ge borgen för de lån föreningarna behöver ta upp för att investera i detta, eller använda sin upphandling för att hålla kostnaderna nere åt föreningarna, så de slipper gå ut och handla upp var och en för sig. Om viljan finns så finns också möjligheterna.
Centerpartiet och Göran Bonander väckte frågan i Nämnden för Teknik förra mandatperioden. Det är detta som nu lett till att förvaltningen (om än ngt motvilligt) ser över verksamheten. I själva verket har de nog inte riktigt koll på hur mycket väg de betalar bidrag till och än mindre hur behoven ser ut.
Vi drev frågan om ökade bidrag till vägföreningarna i valet. Hoppas ingen missade det för det stod på ALLA flygblad. Det är endast Centerpartiet som står upp för det arbete som görs för att hålla huvuddelen av Kungsbackas vägar i ordning. Den del som Kommunen svarar för är ju endast centralorten. De större vägarna är trafikverkets, medan samhällen som Åsa, Fjärås, Frillesås, Kullavik, Onsala m.fl. sköts helt och hållet av föreningar.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
Jag förstod av diskussionen att det bland ledamöterna i utskottet fanns en okunskap om vad en Vägförening är. Många tror att det är en glesbygdsföreteelse - en samling fastighetsägare, jord- och skogsbrukare som sköter en stump grusväg. Rätt och fel!
Den samlade längden av landets alla enskilda vägar är 10 ggr jordens omkrets. 42 600 mil (jorden är 40 000 km i omkrets enligt Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Jorden) varav cirka hälften är helt privata, utan något som helst stöd. Resten får stöd från staten och/eller kommuner och landsting. De senare finansieras förstås också av de hushåll som är medlemmar via avgifter.
I dagens GöteborgsPosten står det om några av landets större vägföreningar.
http://www.gp.se/nyheter/halland/1.541835-vill-ha-mer-bidrag. Herrarna som är på bild representerar, var och en, dryga 1000 medlemshushåll och ett betydnade antal mil asfalterad väg, planteringar och lekplatser på sina respektive orter. Det framgår av artikeln att det är Åsa och Fjärås det handlar om.
Det är verkligen på tiden att dessa uppmärksammas och att kommunen ser över stödet så att det motsvarar kostnaderna som finns för drift, underhåll och snöröjning, samt den insats som görs av de ideellt arbetande styrelserna. Vi har sett till så det kartläggs hur stödet är utformat i andra kommuner och det skiljer mycket, till Kungsbackas nackdel, icke oväntat. Vi vill att kommunen ska utvidga stödet till att ävan bistå med hårdgöring (asfaltering) på de mest belastade grusvägarna. det skulle förbättra säkerheten och minska underhållskostnaderna. Ett sätt vore att ge borgen för de lån föreningarna behöver ta upp för att investera i detta, eller använda sin upphandling för att hålla kostnaderna nere åt föreningarna, så de slipper gå ut och handla upp var och en för sig. Om viljan finns så finns också möjligheterna.
Centerpartiet och Göran Bonander väckte frågan i Nämnden för Teknik förra mandatperioden. Det är detta som nu lett till att förvaltningen (om än ngt motvilligt) ser över verksamheten. I själva verket har de nog inte riktigt koll på hur mycket väg de betalar bidrag till och än mindre hur behoven ser ut.
Vi drev frågan om ökade bidrag till vägföreningarna i valet. Hoppas ingen missade det för det stod på ALLA flygblad. Det är endast Centerpartiet som står upp för det arbete som görs för att hålla huvuddelen av Kungsbackas vägar i ordning. Den del som Kommunen svarar för är ju endast centralorten. De större vägarna är trafikverkets, medan samhällen som Åsa, Fjärås, Frillesås, Kullavik, Onsala m.fl. sköts helt och hållet av föreningar.
Läs mer på www.olajohansson.centerpartiet.net
tisdag 1 februari 2011
Samverkande effektiva transporter för utveckling och tillväxt i hela Sverige
Två intensiva dagar i Västernorrland, måndag - tisdag med presentationer om genomförda, beslutade och planerade åtgärder i Regionen under ledning av bland annat Landshövdingen Bo Källstrand gav belägg för att det är en väl fungerande kombination av tranportslag som är bäst.
Få transporter börjar och slutar på järnväg. Kopieringspapprets väg från Hälsinglands skogar till facket i laserskrivaren går från skördaren via timmerlastbilen och tåget, vidare till massafabriken vid kusten där det färdiga pappret lastas på båt till någon av Europas hamnar, därifrån till grossister och pappershandlare. Priset och konkurrenskraften avgörs ytterst av de villkor vi ger industrin i form av effektiva transporter, skatter, avgifter, miljökrav och energikostnader, etc.
Botniabanan är färdigbyggd, men sittandes på tåget mellan Stockhlm och Sundsvall inser man att Ostkustbanan behöver rustas upp för att knyta samman regionerna kring Gävle och Sundsvall. Sjöfarten och tågets roll för att trasportera råvaror som malm och skog till förädling och kunder i Södra Serige och Europa är vitala. Studiebesöket hos SCA och presentationen av Sundsvalls hamn gjorde att poletten trillade ner, även på de båda närvarande Miljöpartisterna, vilka annars har svårt att se något annat behov än järnvägens.
Restiden mellan Stockholm och Sundsvall är idag 3 tim och 40 minuter. Det är fyllt möjligt att köra sträckan på under tre timmar med nuvarande tåg och infrastruktur, men kapacitetsbrist gör resan allt längre. Det gör att de funktionella regionerna krymper istället för att växa.
Växande lokalsamhällen länkas samman med bra infrastruktur för människor, varor och idéer.
Få transporter börjar och slutar på järnväg. Kopieringspapprets väg från Hälsinglands skogar till facket i laserskrivaren går från skördaren via timmerlastbilen och tåget, vidare till massafabriken vid kusten där det färdiga pappret lastas på båt till någon av Europas hamnar, därifrån till grossister och pappershandlare. Priset och konkurrenskraften avgörs ytterst av de villkor vi ger industrin i form av effektiva transporter, skatter, avgifter, miljökrav och energikostnader, etc.
Botniabanan är färdigbyggd, men sittandes på tåget mellan Stockhlm och Sundsvall inser man att Ostkustbanan behöver rustas upp för att knyta samman regionerna kring Gävle och Sundsvall. Sjöfarten och tågets roll för att trasportera råvaror som malm och skog till förädling och kunder i Södra Serige och Europa är vitala. Studiebesöket hos SCA och presentationen av Sundsvalls hamn gjorde att poletten trillade ner, även på de båda närvarande Miljöpartisterna, vilka annars har svårt att se något annat behov än järnvägens.
Restiden mellan Stockholm och Sundsvall är idag 3 tim och 40 minuter. Det är fyllt möjligt att köra sträckan på under tre timmar med nuvarande tåg och infrastruktur, men kapacitetsbrist gör resan allt längre. Det gör att de funktionella regionerna krymper istället för att växa.
Växande lokalsamhällen länkas samman med bra infrastruktur för människor, varor och idéer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)